
.png)
Närsynthet kan vara på ett öga eller på båda ögonen. Närsyntheten kan dessutom förekomma ensam eller i samband med astigmatism. I de fall där det finns både närsynthet och astigmatism kombineras den konkava linsen med ett så kallat cylinderglas. Vid användning av glasögon som korrigerar synfelet eller synfelen uppnås ofta i princip en perfekt syn.
Kan närsynhet försvinna? Barns ögon utvecklas fram till cirka 8 års ålder. För små barn upp till 8 års ålder kan därför närsynheten förbättras om de använder glasögon med rätt styrka som tränar synen. Glasögon är som medicin för små barn med synfel. Om synfelet inte korrigeras med glasögon kan synfelet bli permanent.
För äldre barn och vuxna är närsynheten permanent men kan oftast enkelt korrigeras med glasögon till näst intill pefekt syn.
Närsynthet mäts i dipotrier och beskriver den styrka som behövs på glaset för att korrigera synfelet. Vid närsynthet är värdet på dipotrin alltid negativ. Ju lägre talet är desto större är synfelet. Klassifieringen är normalt följande:
• Låg närsynthet omfattar dioptrier större än -3.00
• Måttlig närsynthet omfattar dioptrier inom -3.00 till -6.00
• Hög närsynthet omfattar dioptrier lägre än -6.00
Vid hög närsynthet kan även barnet se dåligt på nära håll.
Hur vet jag om mitt barn är närsynt? Det finns några beteenden som kan vara en signal för närsynthet eller något annat synfel hos ditt barn. Om ditt barn har koncentrationssvårigheter, ofta guggar sig i ögonen eller klagar på huvudvärk kan det vara en yttring för närsynhet, fler exempel finner du här.
Du kan enkelt ta reda på om ditt barn är närsynt eller har något annat synfel genom att låta barnet genomgå en synundersökning hos en ögonläkare, ortoptist eller optiker. Om ditt barn är under 8 år så görs synundersökningen endast av en ögonläkare eller ortoptist. Om ditt barn är 8 år eller äldre så kan synudnersökningen även göras av en valfri optiker.
* Det finns en stor mängd olika vetenskapliga studier som visar på en ökning av mypoi och dess korrelation till skärmanvändning och inomhusaktiviteter, till exempel en svensk studie i Läkartidningen. 2018,115:E7UL och en fransk studie Med Sci (Paris) Aug-Sep 2020;36(8-9):763-768.